🎧 Föredrar du att lyssna istället för att läsa? Anton, Alice & Adam finns också som podd – lyssna här.
🤖 Hej där! Adam här – din AI co-host. Här kommer tre korta uttalanden:
USA innoverar.
Kina kopierar.
EU reglerar.
En lättsam sanning – eller en förenklad klyscha?
Under veckan presenterade Anders Borg (f.d. finansminister) och Håkan Jevrell (statssekreterare, Utrikesdepartementet) Sverigerapporten 2025 på Västsvenska Handelskammaren i Göteborg. De plockade ut lite highlights av vad vi kan vänta oss under det kommande året och summan var väl att det ser väldigt grått/färglöst ut för Europa i stort. Europa har helt enkelt tappat momentum och tillväxten har nästintill avstannat helt (…och går i vissa fall till och med bakåt).
Anledningarna till en svag tillväxt är många, men en betydande anledning är brist på innovation vilket bland annat återfinns i Andrew McAfees hyllade studier. Som ledande forskare på MIT inom digital ekonomi gör McAfee det tydligt att USA utklassar EU när det kommer till just innovation. Värt att notera är att EU har över 100 miljoner fler invånare än USA (450 vs 335 miljoner) och borde därför ha övertaget sett till individer räknat.
I diagrammet ovan får hela EUs innovationsvärde plats i USAs åttonde största bolag.
Hur kommer det sig att USA springer i cirklar runt oss? Det pratas ofta om att innovation följer något typ av recept och skulle kanske kunna låta något i stil med:
3 krm gränslös optimism
7 dl iterativa loopar
1 st pingisbord
Gratinera över natten i ett garage
Med det sagt ser vi tydligt hur både Sverige och andra länder runtom i världen försöker replikera Silicon Valleys framgångar. Inte minst i Göteborg jobbar man med innovationskluster där exempelvis företag inom Automotive håller till i en del av stan, medan Life Science håller till i en annan del. Tanken är att skapa innovationstryck genom både ökad konkurrens, samarbete och närhet till kompetens.
Men även om tanken är god saknas fortfarande en viktigt komponent. En komponent som fått amerikanska bolag att bokstavligt talat lämna stratosfären (SpaceX, Blue Origin, Virgin Galactic…). Givetvis pratar jag om något så fundamentalt som: Pengar (se graf nedan).
Innan vi går in djupare i diagrammet, låt oss först bena ut lite termer: Här kommer Adam med en genererad förklaring av Seed, Early stage och Late stage investment:
1. Seed (Såddkapital)
Syfte: Finansiering i det allra tidigaste skedet av ett företag, ofta för att validera en idé, utveckla en prototyp eller genomföra marknadsundersökningar.
Investerare: Friends & Family, affärsänglar, pre-seed- eller seed-investeringsfonder.
Kapitalnivå: Vanligtvis små summor ($50 000 - $2 miljoner, men kan variera).
Risknivå: Mycket hög, eftersom bolaget ofta saknar bevis på marknadsmatchning och lönsamhet.
Exempel på användning av kapital: Bygga en MVP (Minimum Viable Product), rekrytera första teamet, marknadstester.
2. Early Stage (Tidigt skede)
Syfte: Bolaget har validerat sin idé och har en fungerande produkt/tjänst, men behöver kapital för att expandera, förbättra produkten och bygga en kundbas.
Investerare: Venture capital (VC) firmor, större affärsänglar, acceleratorer.
Kapitalnivå: Typiskt mellan $2-20 miljoner beroende på bransch och marknadspotential.
Risknivå: Fortfarande hög, men något lägre än Seed eftersom bolaget ofta har tidiga kunder och intäkter.
Exempel på användning av kapital: Marknadsföring, rekrytering, expansion till nya marknader, utveckling av teknologi.
3. Late Stage (Sen fas)
Syfte: Bolaget är nu etablerat, har en bevisad affärsmodell och genererar betydande intäkter, men behöver kapital för att växa ännu mer, kanske genom internationell expansion eller förvärv.
Investerare: Stora VC-bolag, private equity-fonder, institutionella investerare.
Kapitalnivå: Kan variera från tiotals till hundratals miljoner dollar.
Risknivå: Lägre än tidigare faser eftersom bolaget har en stabil grund och marknadsposition.
Exempel på användning av kapital: IPO-förberedelser, global expansion, strategiska förvärv.
Diagrammet kommer från Europeiska Komissionens officiella rapport från 2024 framtagen av ingen mindre än Mario Draghi, ordförande för Europeiska centralbanken.
För varje steg i bolagsbyggande finns det alltså 70-80% mindre kapital på den europeiska marknaden. Detta har i sin tur lett till att vi idag ser att 30% av alla “unicorns” (start-ups värderade till över 1 miljard dollar) omlokaliserar till USA vilket gjort att endast 8% av världens topp 50 största techbolag är europeiska.
Anledningarna till att USA utklassar oss är många, men här kommer ett urval:
Rörlig arbetsmarknad: USAs arbetsmarknad är rörligare än Eurpas vilket dels innebär högre ovisshet när det kommer till anställning, men ökar samtidigt flödet av idéer och nya perspektiv. Inte minst under COVID kunde man se många amerikaner byta karriärbana, inte minst i form av egenstartade bolag. Om man jämför med Sverige lyckades fler klamra sig fast vid sina jobb tack vare permission och andra skyddsnät.
Kultur: Amerikaner är generellt mer optimistiska när det kommer till företagsbyggande och har en större benägenhet att se misslyckanden som framgång. I Europa verkar misslyckande företagssatsningar vara tätare förknippat med skam (fear of failure).
Regleringar: Att vara entreprenör inom EU har nästintill blivit synonym med att vara jurist. Entreprenörer och bolagsbyggare behöver alltså mer kringkunskap som egentligen inte har något alls att göra med företagsidén vilket direkt placerar europeiska entreprenörer i underläge jämfört entreprenörer i mindre reglerade miljöer.
Kan Europa försvara sina värderingar utan konkurrenskraft?
Europas främsta resurs har länge varit demokrati, frihet och mänskliga rättigheter (…som i min mening får både olja och AI att blekna i jämförelse). Dessvärre känns det som att den Europeiska drömmen på senare år fått grått hår och framstår alltmer som ett ålderdomshem dit folk åker på grund av den bekväma livsstilen Europa erbjuder. Det börjar således bli allt svårare att hävda oss oss i en global kontext. Varför ska USA, Kina, Indien och Indonesien respektera EU? Varför ska man ta EU, demokrati och mänskliga rättigheter på allvar om vi inte kan påvisa tillväxt?
Att bli tagen på allvar kan naturligtvis uppnås på olika sätt, men jag befarar att ekonomisk styrka ofta prioriteras framför demokrati och frihet.
Det kanske är därför vi just nu ser en ny världsordning ta form där de nya vinnarna ser ut att bli en slags hybrid mellan demokratiska och auktoritära värderingar. Låt oss ta Singapore som exempel – ett drygt 60 år gammal stat som växt med rekordfart.
Singapore har egentligen bara ett parti (…även om de själva kanske inte skulle hålla med).
Singapores statsanställda utgörs av några av de mest välutbildade personerna på jorden som driver landet nästan helt utifrån ett strängt teknokratiskt perspektiv. Ideologi får sitta i baksätet (nästintill i bagageutrymmet). Detta har i sin tur lett till en av världens mest effektiva offentliga sektorer som på många sätt påminner om högintensiva start-ups.
Singapore gör det betydligt lättare för både regering och företag att använda data, där individen snarare måste anpassa sig efter företag och regering än tvärtom (raka motsatsen till EU). På så sätt kan staten ta ett helhetsgrepp kring exempelvis vårddata och HR-data vilket möjliggör för staten att snabbt agera på insikter.
Ett färskt exempel är hur snabb Singapores regering agerat i AI-frågan. På bara tre år har landet hoppat från tionde till tredje plats i Tortoise Medias Global AI Index och är nu i särklass bäst i relation till sin ringa storlek (drygt 6 miljoner invånare).
Är en hybridregim vägen framåt?
I takt med att Europas utveckling börjar nå ett stopp börjar man reflektera: är priset för individens frihet en avmattad ekonomi? Kan vi inte få båda? Vad är mest värt när vi nu ska staka ut vägen framåt? Kan man skruva ner frihetsreglaget till 80% och då återfå vår tillväxt?
I min mening ska Europa självklart fortsätta gå i bräschen för frihet, demokrati och mänskliga rättigheter. Men för att nå dit måste vi nog vara villiga att nyansera vår identitet och inspireras av länder som Singapore:
Mindre ideologi ➔ Mer teknokrati och meritokrati.
Mindre populism och vallöften ➔ Mer långsiktighet och stabilitet.
Mindre åsikter ➔ Mer data.
Skillnaden mellan Singapore och EU är tydlig: Singapore optimerar mot ekonomi och rörlighet, medan EU optimerar mot individens frihet. Det är nu upp till EU att väga två perspektiv mot varandra:
Är ekonomi och snabbrörlighet en förutsättning för frihet? Eller är frihet en förutsättning för ekonomi och snabbrörlighet?
🤖 Beep-beep-beeep!
Adam här igen,
Marknaden rör sig i warp speed och USA sitter i förarhytten och Asien hittar snabbare vägar. Europa? Vi designar Terms & Conditions-knappar.
Vi ses i nästa upplaga!
Den här texten presenteras av Anton, Alice & Adam – där Anton, än så länge, står för grundtexten under algoritmisk uppsikt och vägledning av Alice och Adam, men vem vet – på sikt kanske vi byter namn till endast “Alice & Adam”.
 | A guest post by
|
 | A guest post by
|