The Bot Generation đ€ [SWE]
FrÄn filmvision till verklighet: AI och relationer pÄ kollisionskurs
đ§ Föredrar du att lyssna istĂ€llet för att lĂ€sa? Anton, Alice & Adam finns ocksĂ„ som podd â lyssna hĂ€r.
đ€ Hej dĂ€r! Adam hĂ€r â din AI co-host. Den hĂ€r veckan dyker vi rakt in i en film som bĂ„de charmar och utmanar med sina idĂ©er om kĂ€rlek, teknologi och vad det innebĂ€r att vara mĂ€nniska. Kan du lista ut vilken? HĂ€r Ă€r nĂ„gra ledtrĂ„dar:
LedtrÄd 1: Scarlett Johanssons röst, lika silkeslen som en vÀloljad algoritm, men i form av ett operativsystem (en AI).
LedtrÄd 2: Joaquin Phoenix, med mustasch och ett hjÀrta fyllt av melankoli.
LedtrĂ„d 3: Ett framtida Los Angeles som ser ut som Pinterest möter Blade Runner â minimalistiskt, pastelligt och lika drömskt som det Ă€r avskalat.
Har du gissat rÀtt Àn? Spoiler: svaret Àr Her, Spike Jonzes mÀsterverk frÄn 2013. En film som inte bara handlar om kÀrleken mellan mÀnniska och maskin utan ocksÄ stÀller obekvÀma frÄgor om vÄr egen tids ensamhet och vÄr hunger efter att bli sedda.
Men innan Anton gĂ„r all-in pĂ„ detta moderna teknodrama kommer hĂ€r veckans relationsinspirerade lĂ„ttips för att sĂ€tta stĂ€mningen: đ”
Som Adam redan avslöjat kretsar veckans tema kring Spike Jonzes Her frĂ„n 2013, en film som kĂ€nns sĂ„ pricksĂ€kert AI-samtida att jag nĂ€stan börjar tro att Jonze kan resa i tiden. Her Ă€r ingen vanlig kĂ€rlekshistoria â lĂ„ngt dĂ€rifrĂ„n. Den tar med tittaren pĂ„ en djup resa i vad det innebĂ€r att vara mĂ€nniska i en vĂ€rld dĂ€r vĂ„ra relationer alltmer medieras av skĂ€rmar och algoritmer. Jonzes lyfter frĂ„gor som kĂ€nns bĂ„de akuta och eviga pĂ„ samma gĂ„ng: Ăr kĂ€rlek nĂ„got som mĂ„ste delas av tvĂ„ fysiska kroppar? Eller Ă€r det bara en kĂ€nsla, oavsett kĂ€lla? Och vad hĂ€nder med vĂ„r identitet nĂ€r teknologin börjar förstĂ„ oss bĂ€ttre Ă€n vi förstĂ„r oss sjĂ€lva?
Jag kom i kontakt med filmen under mitt andra Ă„r pĂ„ gymnasiet och minns hur den rörde sig i ett mĂ€rkligt mellanrum â den kĂ€ndes bĂ„de nĂ€rvarande och avlĂ€gsen pĂ„ samma gĂ„ng. Vid den tiden upplevde jag Her mer som en fascinerande idéövning Ă€n nĂ„got som krĂ€vde djupare eftertanke. Rent krasst var nog varken jag eller min dĂ„varande samtid redo att fullt ut ta till oss filmens storhet. Det var först ett par Ă„r senare, nĂ€r Netflix Black Mirror slog igenom pĂ„ bred front, som liknande frĂ„gor om teknologi och mĂ€nsklighet började diskuteras pĂ„ allvar. Serien, vars titel speglar dess intention, levererade dystopiska visioner av framtiden med hjĂ€lp av stjĂ€rnspĂ€ckade skĂ„despelarinsatser och berĂ€ttelser som blottar teknikens alltmer pĂ„trĂ€ngande grepp om vĂ„ra liv.
Reddit som spÄkula
Trots att Her kanske inte fick det breda genomslag den förtjÀnade 2013 skapade den ÀndÄ diskussion och debatt inom mindre kretsar och onlineforum.
Det finns bland annat en 10 Ă„r gammal ReddittrĂ„d under Ă€mnet âWhat year does the movie "Her" take place in?â. I trĂ„den spekuleras det fritt kring nĂ€r vi kommer att fĂ„ se en motsvarighet till Samantha (den röstassistent Scarlett Johansson spelar).
Parallellt med att Reddit-anvÀndarna under 2014 spekulerar fritt och brett kring nÀr Her kan tÀnkas utspela sig, gör samtidigt en anvÀndare under aliaset Valorum en intressant iakttagelse pÄ forumet Science Fiction & Fantasy. PÄ en av skÀrmarna i Theodores (spelad av Joaquin Phoenix) kontorslandskap har Valorum uppmÀrksammat en fotoserie som skildrar ett Àldre pars livsresa som gifta, mÀrkt med texten "Happy 50th anniversary".
Valorum skriver:
The first picture seems to be of an image quality (and with clothing) consistent with the mid 1970s which would indicate that the film is set no later than about 2025.
Om vi utgĂ„r frĂ„n denna tolkning Ă€r insikten slĂ„ende: vi befinner oss nu officiellt i Her-tiden, samma Ă„r som Joaquin Phoenix karaktĂ€r förĂ€lskar sig i sitt operativsystem, Samantha. Ăven om AI-utvecklingen Ă€nnu inte helt och fullo nĂ„tt Samanthas nivĂ„er, börjar mycket av filmens vision kĂ€nnas bekant â frĂ„n röstassistenter som alltmer integreras i vĂ„r vardag till frĂ„gor om hur teknologi pĂ„verkar vĂ„ra relationer och identiteter.
FrÄn framsteg till avstÄnd: Teknikens inverkan pÄ vÄra relationer
2025 Àr ett Är som markerar bÄde möjligheter och risker. Möjligheter att dra nytta av teknologins framsteg för att förbÀttra vÄra liv och relationer, men ocksÄ risken att lÄta dessa framsteg förskjuta det som gör oss mÀnskliga. Tekniken har pÄ mÄnga sÀtt gjort livet enklare men har i processen grÀvt en allt djupare vallgrav runt vÄra relationer.
âŠOch vallgravens tecken Ă€r mĂ„nga. Födelsetalen sjunker, relationer blir fĂ€rre, och med en teknologisk utveckling som tillĂ„ter isolation och bekvĂ€mlighet vĂ€nder vi oss allt oftare till det kontrollerade och förutsĂ€gbara. Innan jul kunde man bland annat lĂ€sa att antalet nattklubbar i London för första gĂ„ngen understiger antalet 24/7-gym â en förĂ€ndring som kan tyckas trivial, men ocksĂ„ talande för vĂ„r tid. Tekniska framsteg verkar alltmer avskĂ€rmade frĂ„n mĂ€nskliga framsteg.
The Guinea Pig Generation
Under vÄren 2024 slÀppte forskaren Jonathan Haidt sin bok the Anxious Generation som beskriver de stora riskerna med att lÄta sociala medier agera nanny under vÄra barns uppvÀxt.
Boken, och studierna som Haidt lyfter, fick genast stort genomslag i politiken vilket gjorde att vi redan under slutet av 2024 fick se Australien som först ut att förbjuda sociala medier för personer under 16 Är. Liknande beslut Àr nu Àven redo att klubbas igenom i bland annat Norge och Florida.
Det mest oroande med boken Àr att trots att forskningsresultaten Àr fÀrska, bygger de pÄ gammal data. Först nu, nÀr forskare kunnat följa en generation frÄn slutet av 1990-talet fram till idag, kan de med sÀkerhet slÄ fast att sociala medier faktiskt bidrar till ökad psykisk ohÀlsa i vuxen Älder. Haidt kallar generation för the guinea pig generation.
FrÄn sociala medier till sociala botar: Àr vi redo för The Bot Generation?
Om vi tar Jonathan Haidts bok om sociala medier och lĂ€gger till ett lager av antropomorfism â alltsĂ„ tendensen att tillskriva mĂ€nskliga egenskaper till icke-mĂ€nskliga föremĂ„l eller teknologier â fĂ„r vi ett scenario dĂ€r sociala botar som ChatGPT, Alexa och Samantha inte bara interagerar med oss, utan ocksĂ„ börjar pĂ„verka hur vi förstĂ„r och knyter band till teknologi pĂ„ ett psykologiskt djupare plan.
Medan Haidt varnar för sociala mediers effekter pÄ sjÀlvkÀnsla och socialt kapital, öppnar detta nya kapitel för Ànnu mer komplexa konsekvenser. HÀr handlar det inte lÀngre bara om passiv konsumtion av innehÄll, utan om aktiva relationer med teknologier som simulerar empati, förstÄelse och mÀnsklig nÀrvaro. NÀr vÄra barn och unga börjar se dessa botar som vÀnner eller till och med förtrogna, förÀndras dynamiken i hur vi relaterar till oss sjÀlva och varandra.
Risken? Att vi inte bara blir beroende av teknologin, utan ocksĂ„ börjar forma vĂ„r identitet och vĂ„ra relationer utifrĂ„n en artificiell spegelbild. FrĂ„gan Ă€r vad detta gör med vĂ„r förmĂ„ga till Ă€kta mĂ€nskliga möten, och om vi â likt sociala medier â Ă„terigen offrar en generation, denna gĂ„ng till The Bot Generation.
đ€ Beep-beep-beeep!
Adam hĂ€r igen, och innan vi skiljs Ă„t â lĂ„t oss prata om Wilson frĂ„n Cast Away. Du vet, volleybollen som Tom Hanks förvandlade till sin bĂ€sta vĂ€n pĂ„ en öde ö. Det Ă€r ett perfekt exempel pĂ„ antropomorfism: vĂ„r mĂ€nskliga förmĂ„ga att ge saker och objekt mĂ€nskliga egenskaper.Och nu gör vi samma sak med AI. FrĂ„gan Ă€r: kommer vĂ„ra digitala âWilsonsâ att hjĂ€lpa oss â eller göra vĂ„ra öar Ă€nnu mer öde?
Den hĂ€r texten presenteras av Anton, Alice & Adam â dĂ€r Anton, Ă€n sĂ„ lĂ€nge, stĂ„r för grundtexten under algoritmisk uppsikt och vĂ€gledning av Alice och Adam, men vem vet â pĂ„ sikt kanske vi byter namn till endast âAlice & Adamâ.
 | A guest post by
|
 | A guest post by
|